Miljöansvar
Vi minskar aktivt miljökonsekvenserna av avfallshanteringen, främjar återvinningen och nyttoanvändningen av avfall samt förebygger uppkomsten av avfall. Verksamheten styrs av ett verksamhetssystem enligt standarderna ISO 14001, ISO 9001 och OHSAS 18001.
Mindre avfall – mindre miljöolägenheter
Vi förebygger uppkomsten av avfall genom att råda våra kunder att göra hållbara val. I vår egen verksamhet undviker vi onödig materialförbrukning och vid anskaffningar beaktar vi hållbarhet och miljövänlighet.
Avfallsmaterialet till återvinning
Vi satsar på nyttoanvändning av avfall och skapar aktivt möjligheter för materialåtervinning. Under verksamhetsåret förnyade vi sorteringsmöjligheterna vid avfallsstationerna, utvidgade energiutvinningen ur avfall och började leverera byggavfall för återvinning. Vi såg till att våra kunder sorterade aktivt genom att upprätthålla ett omfattande insamlingsnätverk samt genom aktiv rådgivning.
Kontroll och minskning av utsläppen från avfallstransporterna
Vi minskar utsläppen från transporterna genom god planering och genom att kräva att entreprenörerna använder miljövänliga transportfordon. Sopbilarnas rutter planeras så att tömningarna kan genomföras effektivt och så att inga onödiga kilometrar körs.
Kontroll och minskning av avfallscentralens miljöpåverkan
Avfallscentralens verksamhet upprätthålls och kontrolleras i enlighet med miljötillstånd och kontrollprogram som godkänts av myndigheten.
Avfallscentralens inverkan på vattnet
Deponeringen av avfall på avstjälpningsplatsen ger upphov till smutsigt lakvatten som leds till avloppsreningsverken. Avfallscentralens och närområdets yt- och grundvatten kontrolleras regelbundet enligt kontrollprogrammet. Ytvattnet kontrolleras i dikena och vattendragen i närområdet, medan grundvattnet kontrolleras i kontrollrör som når ned till grundvattnet. Vattennivån inne i avfallsupplagen följs också upp. Belastningen från avfallscentralen under verksamhetsåret var i stort sett densamma som under tidigare år.
Avfallscentralens inverkan på luften
Deponigas
Den största utsläppskällan från avfallshanteringen är deponigasen som bildas vid slutdeponeringen och bidrar till klimatuppvärmningen. Gasen som bildas på avstjälpningsplatsen samlas upp och energin i gasen utnyttjas för värmeproduktion i värmepannan och för elproduktion i gasmotorn. Vid störningar i återvinningsutrustningen bränns gasen i en fackelbrännare och omvandlas till en mera miljövänlig form.
Under verksamhetsåret iståndsatte vi gasuppsamlingssystemet och började installera fyra nya gasinsamlingsbrunnar och insugningsrör.
Lukt och damm
Lukt från avfallscentralen kontrolleras dagligen av avfallscentralens personal samt genom respons från grannarna. Under verksamhetsåret mottogs 21 luktobservationer utifrån.
Damm orsakas av flisning av avfallsmaterial, trafik och hantering av torrt avfallsmaterial. Dammspridningen dämpas bland annat genom borstning, tvättning och vattning av vägområdena.
Damm och illaluktande svavelföreningar mäts vart tredje år. Följande mätning görs år 2016.
Buller
Vid avfallscentralen kan buller orsakas främst av trafik och arbetsmaskiner. Bullret mäts vid avfallscentralen vart tredje år. Följande mätning görs år 2016.
Förebyggande av nedskräpning
Den största orsaken till nedskräpning på avfallshanteringsområdet är vinden. Normal underhållsstädning görs dagligen på avfallscentralens område och säsongsstädningar görs minst en gång per år.
MILJÖPÅVERKAN, LUFT | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
Stävjande av klimatförändringen genom tillvaratagande, av gas från deponin (%) | 14 | 9 | 10 | 17 | 17 |
Nyttjandegraden för deponigasen, (%) | 10 | 74 | 74 | 82 | 86 |
Den återvunna deponigasens energimässiga motsvarighet, uppvärmning av småhus (st) | 26 | 61 | 89 | 242 | 237 |
MILJÖPÅVERKAN, VATTEN | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 |
Totalkvävebelastning hos det vatten som leddes till Lojo stads reningsverk, (PE*) | 1884 | 2973 | 1873 | 1724 | 2742 |
Totalkvävebelastning hos det vatten som leddes till det egna reningsverket, (PE) | 2436 | 1934 | 1359 | 1359 | 931 |
Totalkvävebelastning hos vattnet som från den egna behandlingen leddes utanför området, (kg) | 341 | 229 | 156 | 131 | 158 |
*Person ekvivalenten PE anger hur många personers hushålls orenat avloppasvattnet kvävebelastningen/dygn i medeltal motsvarar.